Skrivelse till lagtingsledamöterna och landskapsregeringen
[27/11/2009 09:00]
PM angående finansiering till näringslivets organisationer 2010-2011
Exekutiv sammanfattning
Med anledning av landskapsregeringens drastiskt förändrade synsätt på genomförandet av rådgivningen till näringslivet gällande etablering och utveckling av företag, önskar undertecknade organisationer belysa den rådande situationen samt innehållet i gällande resultatavtal.
Vi konstaterar att vardera organisation har ett gällande fyraårigt avtal och att landskapsregeringen förklarat sig nöjd med de tjänster som levererats. Vi ifrågasätter därför skarpt regeringens tillvägagångssätt då man i budgetmotiveringarna för 2010 plötsligt aviserar en kraftig nedskärning av resurserna för företagsrådgivning samt inför 2011 planerar en omfattande strukturförändring, utan att höra parterna.
Samtidigt påminner vi om att landskapsregeringen via självstyrelsen har ett helhetsansvar för att näringslivets verksamhetsförutsättningar på Åland är likvärdiga med de som gäller i våra närregioner.
Vi ifrågasätter även skarpt de motiveringar landskapsregeringen framfört vad det gäller överföringen av starta-eget verksamheten till ÅTC. Avsikten uppges vara att ”för att skapa samordningsvinster” samla all företagsutvecklingsverksamhet hos ”en oberoende part”. Som motiv anges en fokusering av näringspolitiken och den förändrade näringsstrukturen.
Detta ger upphov till ett flertal frågor:
- Anser sig landskapsregeringen utan vidare ensidigt kunna frångå ett giltigt avtal som uttryckligen avsetts att vara långsiktigt?
- När Åland nu går in i en lågkonjunktur och den offentliga sektorn ska bantas, är det då rätt tid att spara på resurserna till rådgivningen för blivande företagare och till företag som behöver utvecklas för att skapa arbetsplatser och nå hållbar lönsamhet?
- Vilka signaler ger regeringens planer till näringslivet under det pågående temaåret Företagsamhetens år?
- Hur kan ÅTC som är ett organ under näringsavdelningen karakteriseras som oberoende?
Det finns en uppenbar risk att en omstrukturering av rådgivningstjänsterna skapar osäkerhet och problem för klienterna. Att bryta upp en inarbetad och väl fungerande lösning riskerar att försämra effektiviteten. Samtidigt ger en överföring av tjänsterna till landskapets eget organ fel signaler till blivande företagare; från att tidigare direkt kommit i kontakt med branschorganisationerna fjärmas nyföretagare från marknaden. Detta hotar att skapa en bild av att landskapet alltid finns till hands. Genom centralisering minskar rådgivningens kontaktyta mot samhället i stort.
Undertecknande organisationer påminner samtidigt om att landskapsregeringen har ett ansvar för att verksamhetsförutsättningarna för de åländska företagen är jämbördiga med de i omgivande regioner, så att landskapets konkurrenskraft bibehålls. Vi undertecknade konstaterar att eftersom inemot 95 procent av Ålands BNP i den privata sektorn genereras inom de branscher som vi ska främja, borde även allokeringen av resurser spegla denna fördelning.
Mariehamn den 24 november 2009
Ålands Företagareförening Ålands Handelskammare
Jonny Mattsson Daniel Dahlén
Till lagtingsledamöterna och landskapsregeringen
PM angående finansiering till näringslivets organisationer
2010-2011
Med anledning av landskapsregeringens drastiskt förändrade synsätt på genomförandet av rådgivningen till näringslivet gällande etablering och utveckling av företag, önskar undertecknade organisationer belysa den rådande situationen samt innehållet i gällande resultatavtal.
Vi konstaterar att vardera organisationen har ett gällande fyraårigt avtal och att landskapsregeringen förklarat sig nöjd med de tjänster som levererats. Vi ifrågasätter därför skarpt regeringens tillvägagångssätt då man i budgetmotiveringarna för 2010 plötsligt aviserar en kraftig nedskärning av resurserna för företagsrådgivning samt inför 2011 planerar en omfattande strukturförändring, utan att höra parterna.
Samtidigt påminner vi om att landskapsregeringen via självstyrelsen har ett helhetsansvar för att näringslivets verksamhetsförutsättningar på Åland är likvärdiga med de som gäller i övriga Finland.
Bakgrund
Rådgivning till nyetablering och utveckling av företag i landskapet har stötts av landskapet på olika sätt ända sedan 1960-talet. Från mitten av 1980-talet har Ålands Företagareförening och Ålands Handelskammare på landskapsregeringens uppdrag utfört dessa tjänster i delvis skiftande former, först som projekt. Under 2000-talet har verksamheten reglerats i resultatavtal där vardera organisationen stegvis getts allt mer definierade uppgifter, som finansierats mot redovisning av ingående statistiska fakta om klienterna (bl.a. antal ärenden, nyetableringar, kön, hemkommun, företagets bransch). Rådgivningstjänsterna omfattar idag allt från inledande orientering för nyföretagare till kvalificerade konsultationer rörande arbetsrätt och patent.
Rådgivningen har således varit ett komplement till näringsavdelningens egen service som efterhand begränsats till att gälla enbart företagsfinansieringsfrågor. Man kan således konstatera att den allmänna företagsrådgivningen under 25 års tid successivt förfinats genom en rationell arbetsfördelning. I praktiken handlar det således om en indirekt privatisering av ett för Åland viktigt område, vilket även varit framgångsrikt och skapat ett betydande årligt nettotillskott av nya företag, samtidigt som befintliga företag och hela branscher uppvisat tillväxt.
Nuvarande avtal
Inför 2008 omförhandlades resultatavtalen och landskapsregeringen gick in för en kraftfull satsning på det företagsfrämjande arbetet. Den årliga finansieringen per organisation höjdes från 40.000 till 70.000 euro för att dels kompensera tio års uteblivna indexjusteringar av avtalsbeloppet, och dels skjuta till extra medel, bland annat för genomförande av Företagsamhetens år 2009, vilket var ett initiativ från regeringen.
För att säkerställa verksamheten och skapa stabilitet i organisationernas arbete ingicks våren 2008 nya fyraåriga resultatavtal, där regeringen formulerade bland annat följande syften:
”Landskapsregeringens övergripande målsättning för näringslivspolitiken är hållbar ekonomisk tillväxt. Förutsägbarhet och långsiktighet gynnar företag och enskilda som överväger att investera. Landskapsregeringens roll är att skapa goda förutsättningar som främjar konkurrenskraften och stimulerar företagandet. En hög levnadsstandard och en jämn fördelning av resurserna både socialt och regionalt bidrar till stabila och trygga utvecklingsvillkor. Viktiga politikområden i övrigt är bl.a. utbildning, kommunikationer, bostadsförsörjningen samt integrations- och arbetsmarknadspolitiken. Landskapsregeringen fäster stor vikt vid den regionala utvecklingen av näringslivet och befolkningen.
Syftet med understödet är att tillhandahålla rådgivning och information om etablering, start och utveckling av företag samt bedriva projekt som skapar förutsättningar för utveckling av det åländska näringslivet. Den verksamhet som beviljas stöd ska sträva efter att uppnå de näringspolitiska målen där ökad export av varor och tjänster är högt prioriterat liksom etablering och tillväxt av producerande företag för att bredda näringsstrukturen i landskapet samt åtgärder som gynnar den regionala utvecklingen.”
En arbetsfördelning mellan ÅFF och ÅHK fastställdes och i avtalet konstateras att ”uppdelningen skapar en klarar bild av rådgivningsverksamheten och höjer servicegraden”.
Budgetförslaget 2010
I samband med att landskapets budgetförslag för 2010 gavs offentlighet uppmärksammade organisationerna att landskapsregeringen i budgetens motiveringar avser att frångå de gällande avtalen och föreslår att dels sänka nivån på finansieringen till organisationerna för 2010 med 43 procent, dels att drastiskt omstrukturera rådgivningen till 2011, så att starta eget-verksamheten överförs till Ålands Teknologicenter (ÅTC). Avsikten uppges vara att ”för att skapa samordningsvinster” samla all företagsutvecklingsverksamhet hos ”en oberoende part”. Som motiv anges en fokusering av näringspolitiken och den förändrade näringsstrukturen.
Vi konstaterar att ingen som helst dialog förekommit under budgetarbetet där regeringen informerat oss om sina avsikter, vilket vi anser att är en grov överträdelse från regeringens sida gentemot oss som avtalsparter. Vid ett möte med näringsministern den 17.11 framfördes endast att den förändrade näringspolitiken är en följd av landskapets besparingsbehov. Samtidigt uttalades att de aktuella tjänsterna sannolikt måste upphandlas på något sätt även i framtiden, men via ÅTC.
Detta ger upphov till ett flertal frågor:
- Anser sig landskapsregeringen utan vidare ensidigt kunna frångå ett giltigt avtal som uttryckligen avsetts att vara långsiktigt?
- När Åland nu går in i en lågkonjunktur och den offentliga sektorn ska bantas, är det då rätt tid att spara på resurserna till rådgivningen för blivande företagare och till företag som behöver utvecklas för att skapa arbetsplatser och nå hållbar lönsamhet?
- Vilka signaler ger regeringens planer till näringslivet under det pågående temaåret Företagsamhetens år?
- Hur kan ÅTC som är ett organ under näringsavdelningen karakteriseras som oberoende?
Vi ser en uppenbar risk att en omstrukturering av rådgivningstjänsterna skapar osäkerhet och problem för klienterna. Att bryta upp en inarbetad och väl fungerande lösning riskerar att försämra effektiviteten. Samtidigt ger en överföring av tjänsterna till landskapets eget organ fel signaler till blivande företagare; från att tidigare direkt kommit i kontakt med branschorganisationerna fjärmas nyföretagare från marknaden och detta hotar att skapa en bild av att landskapet alltid finns till hands. Genom centralisering minskar rådgivningens kontaktyta mot samhället i stort.
Näringslivets främjande som helhetsansvar
Vi påminner samtidigt om att landskapsregeringen har ett ansvar för att verksamhetsförutsättningarna för de åländska företagen är jämbördiga med de i omgivande regioner, så att landskapets konkurrenskraft bibehålls. Detta är av vikt dels för att åländska företag ska kunna verka på exportmarknaden, dels för att upprätthålla konkurrenskraften på den lokala marknaden och bibehålla de åländska konsumenternas köpkraft. Redan nu är det ett faktum att levnadskostnaderna på Åland överstiger motsvarande närregioner och de facto ligger på storstadsnivå, vilket i sin tur har pressat upp arbetskraftskostnaderna.
Vi undertecknade konstaterar att eftersom inemot 95 procent av Ålands BNP i den privata sektorn genereras inom de branscher som vi ska främja, borde även allokeringen av resurser spegla denna fördelning. Näringarnas inbördes betydelse framgår tydligt av ÅSUB:s statistik. Vi anser vidare att landskapet inte kan undandra sig ansvaret för att främja näringslivet i vid bemärkelse, dvs. också annat än direkta företagsfinansieringsprojekt.
I Finland bekostar staten helt eller delvis bland annat följande rådgivnings- och expert- och forskningsorganisationer och deras åtgärder, vilka till följd av självstyrelsen formellt inte är tillgängliga för åländska företag:
Arbetskrafts- och näringscentralerna (TE-keskus) underlyder arbets- och näringsministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet, samarbetar med Uppfinningstiftelsen och Tekes
· finansiering
· internationalisering
· företagsutveckling
· uppfinningsrådgivning och patentskydd
· experttjänster: bl a paket för generationsväxling, design, produktidé
Uppfinningsstiftelsen (drivs huvudsakligen med anslag från ANM)
· rådgivning
· finansiering av enskilda uppfinnare, max 10.000 euro riskkapital per projekt
· prototypverkstad
Tekes (Teknologiska Utvecklingscentralen) har 400 anställda, varav 90 på TE-centralerna.
· finansierar FoU-projekt för företag, högskolor och forskningsinstitut, 600 Me/år
· rådgivning och stöd inom innovation och kommersialisering
· internationaliserings- och exporthjälp (via 6 kontor utomlands)
VTT (Statens Tekniska Forskningscentral) har 2.700 anställda, en omsättning på 245 Me varav statsanslag 30 % (2008), och betjänar 3.400 kunder i Finland samt 600 utomlands.
· opartisk expertorganisation
· teknisk/ekonomisk-teknisk forskning och utveckling
· utredning och testning, märkning, produktgodkännande, certifiering
· kommersialisering av teknik, tekniköverföring, immateriella rättigheter (IPR)
Organisationernas arbetsfördelning och fokus
Ålands Företagareförening har upparbetat goda kontakter till flertalet av de ovannämnda organisationerna samt andra institutioner i Norden och sköter i stöd av gällande resultatavtal förutom den allmänna rådgivningen som inkluderar kalkylering och marknadsundersökningar även specialrådgivning och information om exempelvis innovationsfrågor, immateriella rättigheter, internationalisering, specialfinansiering och teknikutveckling. Av erfarenhet kan konstateras att framgångsrikt samarbete med och faktaöverföring från de finska organisationerna i praktiken kräver god förmåga att kommunicera på finska, vilket är ett problem för självstyrelsens åtagande som helhet.
Fokus för handelskammarens företagsrådgivning har i enlighet med resultatavtalet skett på ett generellt plan med individuella konsultationer särskilt beträffande nyföretagsrådgivning (ca 230 individuella rådgivningar per år) samt aktiviteter för att öka kvinnors företagande på Åland. Inom ramen för resultatavtalet har handelskammaren även hjälpt åländska företag med ansökningar till landskapsregeringen och Finnvera gällande olika stöd. Ålands Handelskammare bedriver även samarbete med flera organisationer på såväl finska som svenska sidan. Genom bl.a. ett samarbetsavtal mellan handelskammaren och Connect Sverige får åländska entreprenörer nu möjligheten att träffa experter från näringslivet som genom kostnadsfria insatser hjälper dem att hitta rätt fokus och paketera sina idéer. Genom samarbetsavtal med Stockholms Handelskammare och Centralhandelskammaren har handelskammaren vidare arbetat för att stärka kompetensen hos de åländska styrelserna.
ÅLANDS FÖRETAGAREFÖRENING R.F ÅLANDS HANDELSKAMMARE
Jonny Mattsson Daniel Dahlén
Ombudsman VD
