Korta anbudstider, oklara förfrågningar, direktupphandlingar och oklara krav
[08/10/2009 08:00]
Den diffusa upphandlingen – en kartläggning av offentlig upphandling på Åland
Ålands Handelskammares utredning av den offentliga upphandlingen på Åland visar att det i dag existerar många problem inom upphandlingen på Åland. Utredningen har granskat upphandlingar under EU:s tröskelvärden och sammanfattningsvis fastslår utredningens författare Magnus Högnäs att det finns mycket rum för förbättring. Förbättringar som skulle bidra till ett stärkt näringsliv och förbättrad allokering av det offentligas resurser.
En betydelsefull verksamhet
Offentlig upphandling är av avsevärd betydelse för oss alla, oavsett om det gäller det offentliga eller privata. Enligt Europeiska gemenskapens kommission beräknas offentlig upphandling stå för cirka 16 % av Europeiska Unionens BNP (1800 miljarder euro!) och i Sverige, där den offentliga sektorn är betydligt mer omfattande än övriga Europa, är andelen hela 20 %. Vikten av en effektiv och konkurrensutsatt offentlig upphandling är således betydelsefull för en god användning av det offentligas resurser samt för ett konkurrenskraftigt näringsliv.
Åland skiljer sig naturligtvis inte från övriga Europa och den nyligen färdigställda utredningen från Ålands Handelskammare - Den diffusa upphandlingen – en kartläggning av offentlig upphandling på Åland - visar att offentliga inköp är av stor betydelse för flertalet åländska företag. Utredningen åskådliggör emellertid också att problem som ofta karaktäriserar offentlig upphandling i Europa är närvarande även på Åland. Därmed utgör Åland inget undantag, något som många av oss verkar vilja tro. Vad som i stället framkommer i utredningen är att det existerar ett utbrett missnöje kring vissa delar av upphandlingen.
En inte så problemfri verksamhet
Korta anbudstider, oklara förfrågningar, direktupphandlingar och oklara krav – alla är närvarande i den komplexa process som kännetecknar offentlig upphandling på Åland. Problemen har tidigare uppmärksammats i våra nordiska grannländer och precis som där är orsakerna oftast desamma. Majoriteten av de åländska leverantörer som intervjuats i samband med handelskammarens utredning pekar på en rådande brist på kompetens bland upphandlarna och en tvivelaktig organisering av upphandlingen inom det offentliga. Enligt leverantörerna leder det till direkta konsekvenser för det offentliga i form av sämre kvalité och högre priser. Och i den finansiella kris som det offentliga på Åland upplever är det något som helst borde undvikas.
För de företag som bedrev affärer med det offentliga resulterade det dessutom i en överfokusering/ ett överfokus på pris. Kvalité blir därmed sekundärt och drabbar företagen direkt då det inte existerar någon egentlig orsak till att utvecklas. Kommissionen har kontinuerligt betonat vikten av att beakta de långsiktiga kostnaderna. På detta område ser det dock ut som om Åland inte valt att lyssna desto mer. I stället förmedlar utredningen bilden av ett kortsiktigt tänkande som kan få ödesdigra konsekvenser för det åländska samhället. Resultatet som kan väntas är att företag undviker att utveckla sin kompetens och i stället fokuserar på att upprätthålla så låga priser som möjligt. En framtid som handelskammarens utredning tyvärr visar att redan är här.
Problemen är som sagt inte unika för Åland utan förekommer kontinuerligt vid offentlig upphandling. Frågan är dock varför Åland aldrig valt att uppmärksamma dessa? I strävan efter en effektiviserad handel mellan det offentliga och det privata bör Åland arbeta för en förbättring på området. Det, tillsammans med en internationaliserad handel, var det ursprungliga syftet med EU:s omfattande regelverk kring offentlig upphandling. Den offentliga upphandlingen utgör i dag en stor affärsmöjlighet för åländska företag och ger dem en möjlighet att stärka sin konkurrenskraft gentemot andra företag. Det förutsätter dock att det offentliga i framtiden prioriterar annat än det kortsiktiga priset och arbetar för att undvika de problem som visat sig vara närvarande på Åland. En sådan utveckling skulle stärka de åländska företagen gentemot övriga inom EU och bidra till ett Åland där utveckling och effektivitet prioriteras, något som är en förutsättning om Åland vill skapa ett näringsliv anpassat till 2000-talet.
Magnus Högnäs (högskolepraktikant)
