EU:s onödiga detaljregleringar måste frångås

[08/10/2009 09:00]

Europas gemensamma inre marknad skänker oändligt med möjligheter men idag upplevs den trots allt av många som byråkratisk och protektionistisk. Handelskammaren har träffat europaparlamentariker Carl Haglund för att få ett svar på hur han kommer att arbeta för ett öppnare Europa med mindre byråkrati.

Carl Haglund, från Svenska Folkpartiet, valdes i juni in som ny medlem av det europeiska parlamentet. Som en av europaparlamentets 736 ledamöter har han till uppgift att företräda EU:s medborgare och utarbeta lagar som påverkar vår vardag. Det kan handla om miljö, konsumentskydd, lika möjligheter, transporter och fri rörlighet för arbetstagare, kapital, varor och tjänster. Tillsammans med rådet beslutar parlamentet också om EU:s budget. En budget som till största delen är öronmärkt till att stöda jordbruket.

Carl Haglund, är det i dessa tider med en allt hårdare global konkurrens och stora framtida utmaningar som klimatförändringarna klokt att EU fortsätter en 50 år gammal fördelningspolitik som öronmärker den allra största delen av budgeten till jordbruksstöd?

- Syftet med EU:s jordbrukspolitik är att göra EU självförsörjande inom livsmedelssektorn. Utvecklingen går nu mot strängare budgetdisciplin med ett utgiftstak för marknadsstöd och direktstöd 2007-2013. Produktionen av jordbruksprodukter bör bli mera marknadsanpassad. Samtidigt tampas man med det faktum att alla medlemsländer vill vara självförsörjande med tanke på eventuella kristider. Ett konkret steg för en bättre gemensam jordbrukspolitik är att omvärdera de stora jordbruksstöden som ges till flera av de ”äldre” medlemsländerna. Dessa erhåller idag orättvist höga stöd i många fall i förhållande till bönderna i de nyare medlemsländerna.

Klimatförändringarna innebär ett ökat behov av att minska jordbrukets koldioxidutsläpp - det innebär också ett ökat behov av forskning och nya tekniker för att hjälpa till att anpassa jordbruket. Här kommer den gemensamma jordbrukspolitiken att spela en allt viktigare roll.

Ett företagarvänligt Europa?

Enligt Eurochambres, handelskamrarnas europeiska takorganisation, har EU:s lagstiftning kring europeiskt företagande under de senaste elva åren kostat företagen 1 biljon euro och den byråkratiska bördan är alarmerande. Hur kommer du att arbeta för att vi skall få ett mindre byråkratiskt Europa?

- Det bästa sättet att jobba för mindre byråkrati för företagen är att ta itu med ”onödiga” bestämmelser och regleringar vart efter dessa kan påvisas vara det. Överlag bör EU, för att trygga sin legitimitet i framtiden, frångå onödig detaljreglering och ägna sig åt att sätta övergripande ramar för Europeiskt samarbete.

För tre decennier sedan svarade EU-27 för 30 procent av den samlade världsekonomin - idag svarar samma länder för 22 procent av världsekonomin. Om man jämför tillväxten mellan världens regioner från tidigt 1980-tal fram till idag, finner vi EU i den absoluta botten. Hur skall vi öka tillväxten hos de europeiska företagen och finns det något som man kan göra från EU:s sida?

- EU bör satsa mera resurser på forskning, utveckling och utbildning. Det är det vi i första hand ska konkurrera med, inte med primärnäringarna. Vägen till ökad ekonomisk tillväxt går framför allt via kreativitet. EU bör därför uppmuntra och stimulera till kreativitet och innovationer - inte bara under kreativitetens år 2009. Lissabonstrategin år 2000 slog fast att alla medlemsländer bör satsa minst 3 procent av BNP på FoU. Idag är det bara Finland och Sverige som uppfyller det kravet. Detta samtidigt som det skulle finnas ett behov av att höja nivån till minst fyra procent av BNP.

Inom EU:s medlemsländer sker hela tiden ett reformarbete men enligt nyligen genomförda studier av bl.a. Svenskt Näringsliv så sker inga jämförelser av medlemsländernas genomförda reformer. Hur kan vi få en större öppenhet mellan medlemsländerna och därmed lära mer av varandras erfarenheter och ta fram exempel på lyckade strukturreformer?

– Ambitionen att lära av varandra i EU-sammanhang är bra. Utbytet av så kallade best practices är, vid sidan av den formella delen i EU-sammanhang, ett ypperligt sätt att dra nytta av medlemskapet i unionen. Frågan är dock om det handlar om öppenheten eller snarare om att de nationella länderna i sin politik föredrar att uppfinna hjulet på nytt. En koordinering av lyckade strukturreformer kunde dock vara av nöden med tanke på att medlemsländerna hela tiden tappat i konkurrenskraft .

Europas tjänstemarknad upplevs fortfarande som outvecklad och full av hinder av alla de slag och undantagen från ömsesidigt godkännande av varor med hänvisning till nationell säkerhet och medborgarnas hälsa har ökat kraftigt. Hur kan vi få en öppnare tjänstemarknad?

- Tjänstedirektivet har med rätta kritiserats för att vara för urvattnat. Om EU ska kunna stå sig i internationell jämförelse, så måste så många interna hinder som möjligt undanröjas. Undantag med hänsyn till nationell säkerhet och medborgarnas hälsa är legitima, men får inte missbrukas för att främja de nationella tjänsteproducenterna.

Hos många företag upplevs det att vi inom EU inte har en inre marknad i begreppets rätta bemärkelse för både varor och tjänster. Hur skall vi komma åt denna problematik och hur tror du att vi skall jobba för undgå den mångfacetterade protektionismen?

- Speciellt i dessa dåliga ekonomiska tider har vi fått uppleva en hel de protektionistisk politik från medlemsländernas sida. Här har kommissionen, med stöd av rådande lagstiftning, möjlighet att ingripa om man så önskar. Detta samtidigt som vi vet att även vi själva kan föra en rätt protektionistisk politik med syfte att gynna marknaden och sysselsättningen här hemma. I dessa fall glömmer vi ofta bort kritiken om protektionism. Det bästa sättet att se över problematiken är nog för vart och ett medlemsland att se sig själv i spegeln.

Daniel Dahlén